Hoppa till huvudinnehållet

Veckans topp 5: var i hela världen ska man ha sina pengar nuförtiden?

Klara, färdiga…. Rapporter! Nu kör vi igång med USA först ur blocken. Mycket om det förstås men även om vilken börs som blir vinnaren i år. En mer öppen fråga än på länge.

1 Först ut USA

Jag vet inte hur det är med er men jag blir alltid alldeles sprallig av rapportsäsonger på ingång. Det är ju nu det gäller. I veckan kör det igång, åtminstone i USA. Bland de första ur startblocken är som vanligt aluminiumtillverkaren Alcoa. Där är det dags redan under måndagen men riktig fart tar det först på fredag när tre av världens största banker öppnar böckerna.

Bäst förväntas det gå för Bank of America vars vinst ska upp 39 procent om analytikerna prickar rätt. JP Morgan får enligt samma grupp nöja sig med ett vinstlyft på 8 procent medan skandaltyngda Wells Fargo förväntas tappa 2 procent i vinst.

Källa: FactSet

Bankaktier har haft en fantastisk höst och det är de amerikanska som visat vägen för vad minskat tryck från ultralåga räntor kan betyda. Däremot har inte vinstförväntningarna kommit upp lika snabbt. Möjligen skiftar fokus efter fredagens rapporter.

Trogna läsare vet att jag brukar elda upp mig när det är rapportdags men frågan är om det inte är alldeles extra spännande den här gången. För nu menar allt fler att det, äntligen, är bolagens vinster som står i centrum för aktiers värdering igen.

FactSet har sammanställt att amerikanska vinster för andra kvartalet i rad förväntas öka. Den här gången med 3,2 procent. Det vilar något av ett “nu jäklar anamma” över den här amerikanska rapportsäsongen. Förra gången bröts trenden och nu ska det ta fart uppåt.

En stor återhämtning väntas för elbolag och andra så kallade nyttighetsbolag samt förstås för råvaror men annars är det fortfarande konsumtion och teknik som toppar listan över snabbväxare.

En smolk i glädjebägaren, inte minst för den tillverkningsorienterade nya administrationen är att de vinstvarningar som kommit i stor utsträckning varit inom industrin. I den sektorn förväntas vinsterna fortsätta pressas bland annat av den starka dollarn. Vad som avgör var the greenback tar vägen framöver utvecklar jag i ett YouTubeklipp som du hittar längst ned i dagens inlägg.

Donald Trump har annars verkligen satt full fart på amerikansk politik redan innan han tillträtt. Utspel mot Ford, GM och Toyota om att tillverka i USA eller möta höga tullar har fått mycket uppmärksamhet. Andra republikanska nyheter som försämrade skatteregler för importörer som Walmart, har inte blivit lika uppmärksammade men är nog så viktiga.

Samtidigt har Donald Trump runt sig samlat den mest företagserfarna ledningen USA haft. I den gruppen VD:ar och bankmän finns många som vurmar för frihandeln. Lägg till det politiska utspel som fått Moskva att hoppas på en tidig vår och Peking att ladda kolkaminerna för frostigare tider.

Självaste Federal Reserve sa i sitt senaste protokoll att de inte hade en aning om vad som skulle hända nu. Nä, så sa de förstås inte. De skrev att det rådde “considerable uncertainty” om den amerikanska ekonomins utveckling efter valet. Fast på svenska betyder det nog samma sak.

Världen står helt enkelt på tårna inför att den nya amerikanska politiken kommer igång. Många tror att börsåret drar igång på riktigt på onsdag när Donald Trump, förstås via Twitter, meddelat att det blir presskonferens.

Enligt FactSet förväntar sig analytikerna att det amerikanska börsindexet S&P500 stiger 10 procent i år. Är det alltså där du ska slanta in besparingarna för att få bästa möjliga avkastning? Nja, sakta i backarna. Det är fler på bollen i år. För det var länge sedan geografi var en sådan tydlig vattendelare i prognoserna som den blivit för 2017.

2 Nu spelar blandningen roll igen

Det fanns en tid för länge sedan, före finanskrisen, när det hetaste du kunde äga var en BRIC-fond. Det var då. Numera är det nog få som klumpar ihop framtiden för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. För vad har egentligen de länderna gemensamt? Förutom att deras ekonomier rimligen borde kunna växa på lång sikt.

Fast det fanns även andra skäl till att den här och andra ännu mer exotiska akronymer letade sig in i var och varannan portfölj. Ett var att alla länderna behövde kapital och den tilltagande globaliseringen lockade med en till synes evigt stigande avkastning. Ett annat var den grundläggande teorin att blanda sina risker så bra som möjligt för att få så bra riskjusterad avkastning som möjligt.

Den här veckan skriver Nordnets sparekonom, Joakim Bornold, om hur du ska balansera risken för att sova gott om natten 2017. Redaktionen på Värdepappret tittar istället på hur många aktier en portfölj bör innehålla. De gör den roliga iakttagelsen att det beror på om du valt en vinnaraktie eller inte.

Krasst sätt är det som lärs ut på ekonomiutbildningar och de stora förvaltare tillämpar att du får bättre betalt för den risk du tar om du har så bra riskspridning som möjligt. Fast det förstås, den som sitter på facit och vet vad som är för billigt och för dyrt på marknaden ska förstås agera på det. Det vore ju dumt att sprida riskerna med dyra aktier, obligationer eller råvaror bara för att portföljen ska ha bra riskspridning.

Problemet är att hitta de där säkra korten. Det här har fått många att förespråka olika varianter på allvädersportföljen. Den där du delar upp innehaven mellan tillgångar som går bra vid olika tidpunkter och på så sätt får en, förhoppningsvis, lugn och skön resa till ditt sparmål. En av experterna, Jan Bolmeson, på området kommer snart ut med en ny bok i ämnetRika Tillsammans, som hans blogg heter, har dessutom lagt upp sin tillgångsautomat på Shareville. Den följer jag, som själv aldrig har fingret långt från handelsknappen, med stort intresse.

Så långt den eviga trätan mellan aktiva och passiva investeringar, mellan experter på stock picking och proffs på tillgångsallokering eller mellan de som tror på en effektiv marknad och de som ser felprissättningar både här och där.

Nyheten är att de senaste åren har det spelat allt mindre roll vad du väljer att investera i. IMF konstaterade redan 2015 att bland annat centralbankernas extrema stimulanser lett till att alla typer av tillgångar blivit allt mer sammankopplade. Den trenden fortsatte att öka 2016.

Vad beror det här på? En förklaring är att vi levt i en bubbla av risk on, risk off. Ena stunden har vi varit på randen till kollaps men då har centralbankerna klivit in. I nästa ögonblick har det sett bättre ut men då har marknaden istället oroat sig för minskat stöd från centralbankerna. Det här har gjort att det inte spelat så stor roll vad du investerat i, så länge du hållit fötterna borta från trampminan där det smäller nästa gång.

En av de riktigt stora börshändelserna 2017 är att den här eran verkar vara över. Nu uppfattar många att det antingen är dags för hausse i USA eller ett lyft i Europa. Fast kanske är det tillväxtländernas tur eller Kinas? Går obligationsmarknaden över från nedgång till krasch när räntor och inflation pressas uppåt?

Förstås svårt att veta men mycket tyder åtminstone på att perioden då du kunde äga vad som helst och få ungefär samma resultat går mot sitt slut.

3 Den europeiska utmanaren

Källa: Yardeni

Låt oss därför ta en titt på vad världen kostar just nu. För 2017 får du betala knappt 16 gånger vinsten för att köpa in dig i en fiktiv världsbörs, sammansatt viktad efter ländernas olika börser. Det är USA som drar upp. Exkludera landet och notan sjunker till ett p/e-tal på 14.

Det finns många åsikter kring spelet mellan aktier och räntor de kommande året. Blir det ett återfall i minusräntor eller fortsätter inflationen uppåt? Den fördelningen, liksom den mellan aktier och exempelvis råvaror får vara ett eget inlägg en annan vecka.

I spelet mellan aktiemarknaderna finns det främst två matcher som förväntas avgöra vilken placerare som får köpa fina julklappar till barnen vid årets slut. Den första står mellan de mogna marknaderna och deras valutor.

Det har varit en utgångspunkt under hösten att USA åker ifrån Europa och Japan i en hiskelig fart. Inte minst har det gällt för räntorna. Nu är kanske det inte så säkert, för det rör sig rätt bra i Europa också för närvarande.

Levererar tyska inköpschefer höga förväntningar i veckan så adderar det till en ekonomi som redan går på högvarv och nog nått eller är på väg mot full sysselsättning.

En del ser i detta och en aktiemarknad prissatt till under p/e 14 för det kommande året en riktigt stark kandidat för en vändning uppåt. Det är lätt att fantisera om en guldlock, alltså när allt blir precis lagom, där oron för osäkra politiska val och en hård förhandling med britterna håller ECB borta från att justera räntor eller stimulanser alltför mycket. Det är caset för att valutan blir för billig men efterfrågan blir god och börsen blir glad. En visa vi svenskar hört vår Riksbank sjunga ett tag.

I Japan är det istället den starka dollarn som ändrar förutsättningarna. Landet har kämpat med att håller nere yenen och ge de egna exportbolagen ett lyft. Det har inte varit så enkelt men så plötsligt kommer en extern faktor och Abenomics är på banan igen. Det är i alla fall caset för att den marknaden blir årets vinnare 2017. Börsen upp runt 5 procent är en populär gissning för året.

Problemet i Europa är att precis de risker som kan bromsa ECB och vår egen Riksbank även är de risker som kan sätta igång den riktiga snurren på de här börserna. Det är trots allt året då Europa i praktiken röstar om euron. I Japan är det snarare en lång dags färd mot natt som ska gå mot sitt slut. För investerarna låter sig inte övertygas av enskilda svängar i en trend som pågått i snart tre decennier.

Fast visst, någon gång ska det väl vända. Lite extra intressant i båda ekonomierna är att den nymornade inflationen möjliggör något nästan bortglömt för ländernas bolag – prishöjningar! En särskild press de gångna åren har legat på att många bolag fått se sina marginaler ätas upp av, trots allt, stigande löner som inte kunnat föras vidare till kunderna. Så håll ett extra öga på prislappen i butiken nästa gång. Det kan vara en signal om ett köpläge på börsen.

4 Dags för Asien eller ett wild card?

Tweeten ovan är en bild av Kina just nu. Det är inte svårt att hitta nyheter om att landet rustar för handelskrig med USA. Strategin från Peking verkar vara att svara med samma mynt. Det ligger exempelvis nära till hands att om Apple flyttade produktion från Kina, så skulle landet genomföra något riktat specifikt mot bolaget.

Det saknas inte andra dåliga omen heller. Bolagens skulder är inte under kontroll och den fortfarande stora valutareserven läcker betänkligt. Samtidigt har de data som kommit från Kina i år varit starka. Dessutom har onekligen regimen framgångsrikt kryssat i svåra vatten även tidigare. Möjligen utan att komma någon vart men ändå.

Det kan tala för att Kina, till en relativt låg värdering, blir årets överraskning. Dessutom är det fortfarande i Asien som den globala tillväxten finns. Kanske är det Indiens tillväxtresa som blir det vi talar om eller varför inte den till synes eviga konjunkturuppgången i Australien? Landet har inte haft en recession sedan 1991.

Det finns, som alltid, att välja på. Den som vill vara contrarian tar en titt på Mexiko. Just nu ser det rätt tungt ut för den USA-beroende ekonomin men en hel del och möjligen allt dyrare olja skulle kunna ändra förutsättningarna.  Dessutom finns det ju avtal om frihandel med grannen i norr, vad nu det är värt numera.

Den som letar bottnar och vändningar kan även fundera på om Brasilien eller för den delen grannen Argentina snart är igenom sina bedrövliga år. De där riktigt starka tecknen på en vändning kanske lyser med sin frånvaro men det är väl då de tidiga investerarna ska ta med sig ficklampan och leta efter värdetillfällen? Tror du dollarn toppat kan även en titt mot Turkiet eller kanske ännu hellre Sydafrika vara lockande.

Sedan kan investeraren vilja vända blicken österut. Där har Ryssland länge varit i frysboxen. Redan 2016 var det en vinnande affär att chansa på att det börjar tina upp där. Nu är som bekant åtminstone USA:s president positiv till en varmare relation med landet. Oljepriset ser ju också ut att ha stabiliserats.

För investeraren gäller det i så fall att hoppas på att det samma gäller för Putins politiska ambitioner. Det var ju angrepp på först Georgien och sedan Ukraina som kraschade relationerna med väst senast. Sanktionerna som följde slog även mot länder i Östeuropa. Blir avspänning årets ord 2017 kan det därför vara dags för länder som Polen och Finland att vakna till igen.

Ja, det var en tur runt klotet. Precis som för bolagen verkar plötsligt fundamenta och förutsättningarna i varje enskilt fall ha kommit i centrum. Visst är det lite ovant när det inte är en centralbank som styr och ställer längre?

Fast det kanske kommer tillbaka en gång till. I annat fall får man väl börja analysera på riktigt igen. Det eller plocka fram den där begåvade pilkastande apan.

5 Allt svårare vara tjuv

Världen vänder dock inte på en femöring. De långa trenderna går djupare än så. Apple vänder sig exempelvis mot den tillträdande presidentens krav på att de ska flytta hem produktionen. För en miljon nya jobb menar bolaget att det redan genererat i USA. Ja, inte för att skruva ihop lurarna då utan för att producera apparna du har i telefonen. Om bolaget ändå flyttade hem även den produktionen, så skulle jobben i allt högre utsträckning gå till amerikanska istället för taiwanesiska robotar snarare än människor.

Dessutom är kanske den större globala frågan – vem det är som ska göra jobbet. En nyhet från Japan i veckan visade att snart kan många av Tokyos förorter vara ålderdomshem nästan helt utan befolkning i arbetsför ålder. Fast ändå inte, för landet är på god väg att förverkliga Fredrik Reinfeldts vision om att vi ska arbeta till vi är 75. Japanska män snittar redan pension vid 70.

Slutligen blir det allt tydligare att det som verkligen hindrar möjligheten att försörja sig själv är bristen på rätt utbildning. Ta det här med att vara tjuv. Brottsligheten har fallit konstant de senaste decennierna. Kontantlösa affärer och allt fler tekniska hinder mot enklare brott har gjort det svårare att komma in i yrket. Kompetensen hos lite äldre yrkeskriminella har däremot aldrig varit högre men det är som sagt knepigt att få till återväxten.

Det om något är väl ett exempel på betydelsen av en bra skolgång och ett livslångt lärande. 🙂

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Här är några andra ställen där du kan följa mina inlägg:

Om du gillar mitt bloggande och vloggande  finns det ett toppen sätt att visa det – via min insamling till SOS Barnbyar. Stöd den!

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Subscribe
Notifiera mig om
guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer

© 2024 Nordnet Bank AB.
Nordnet | Box 30099 | 104 25 Stockholm