#sparpodden 38

Skrivet den 25 juni 2014, Klockan 15:36 | Günther Mårder | Detta inlägg är marknadsföring

blog_image

Pengamaskinen – Günthers riskfria betting

I detta avsnitt så avslöjas äntligen mitt sätt att kunna tjäna riskfria pengar gång, på gång, på gång. Det handlar om att utnyttja spelbolagens insättningsbonusar genom att spela mot sig själv mellan olika konton. För dig som struntar i dessa gratispengar så kan du med fördel spola fram 21 minuter i avsnittet. Om du vill läsa mer om pengamaskinen så har jag gjort detta inlägg: 20 000 riskfritt på en månad!

Mycket annat också

Men det blir inte bara pengarmaskin. I avsnittet bjuder Jan och jag på diskussioner om analysförsprång, fondskatten, riktkurser, trendföljande strategier, lägenhetsvinster, tilldelning vid introduktioner och FATCA. Vår förhoppning är att servera ett välljudande smörgåsbord till alla våra sparintresserade lyssnare.

Lyssna här

Veckans avsnitt av #sparpodden kan du lyssna på via denna länk.

Eller så klickar du på play-knappen nedan, vässar öronen och lutar dig tillbaka.

Agenda:

00:00 – 03:03 Intro med midsommarfirande och rotfruktsbesvikelse.
03:03 – 21:15 Avslöjandet om pengarmaskinen! Riskfria bonusar.
21:12 – 31:18 Kan man få ett försprång när man analyserar analysfattiga bolag?
31:18 – 34:30 Fonder registrerade i Luxemburg – slipper man fondskatten?
34:30 – 40:02 Finns det nyckeltal för värdering som tar hänsyn till ränteläget?
40:02 – 44:08 Riktkurs – vad betyder det och hur använda infon?
44:08 – 48:37 Svärfars trendföljande strategi – funderar den?
48:37 – 52:57 Hur förvalta lägenhetsvinsten?
52:57 – 57:24 Skamligt låg tilldelning vid nyintroduktioner. Varför?
57:24 – 01:02:00 FATCA – hur påverkar det oss sparar?
01:02:0 – 02:02:58 Handhållning, naket och farväl.

Du gör #sparpodden

Eftersom #sparpodden baseras på lyssnarnas frågor och önskemål så ber vi dig att fundera vilka frågor som du söker svar på? Skriv här i kommentarsfältet eller skicka frågor och kommentarer under hashtag #sparpodden på Twitter.

Poddhälsningar
Günther Mårder – som du kan följa på Twitter här.

Webinar - Lär dig hur duktiga investerare hittar aktier

Vi kommer att prata om hur du kan använda Nordnets sparnätverk Shareville för att hitta vad du ska investera i. Där finns det unika möjligheter att se vad de bästa investerarna köper och säljer just nu och hur du kan agera på det. Självklart kommer vi även att ge konkreta tips för att du ska bli en bättre investerare.

Datum: 11 oktober 2016 kl 17.30-18.00

Betygsätt, kommentera
och dela inlägget!

96%

comments

31 Kommentarer

26 Gillar 1 Ogillar
Anmäl inlägget


  1. Ingen Pod idag? ;(

    Svar | Rapportera kommentar juli 9, 2014 at 10:13 e m
  2. Varför är den statliga insättningsgarantin formulerad i euro och hur säker är den egentligen? Det läggs ju alltid fram som nästan helt riskfritt att spara i konton med insättningsgaranti. Men om jag sparar i kronor och får garanti i euro kan ju garantin i teorin bli värdelös. I ett scenario där svenska banker börjar fallera och alltså insättningsgarantin blir aktuell, är det ju mycket möjligt att vi redan har en europeisk finanskris, som skulle kunna fälla euron.
    Vore det inte ändå mest logiskt att formulera garantin i samma valuta som man sparar i, så att man alltid vet exakt hur mycket man kan få tillbaka?

    Svar | Rapportera kommentar juli 9, 2014 at 12:52 e m
  3. Hej, har en fråga gällande placering av kapital i aktiebolag, hur skall man tänka? Vanlig depå eller kapitalförsäkring? Har idag ett kapital på cirka 2 milj i aktiebolaget. Planerar använda kapitalet/delar av kapitalet om 3-5 år. Hela kapitalet ligger idag på vanlig aktiedepå placerat i Spiltan Investmentbolag. Önskvärd årlig avkastning på 8-12 %. Tack för en bra podd!
    Allt gott!/Tomas

    Svar | Rapportera kommentar juli 7, 2014 at 11:16 e m
    • Hej Tomas,

      Med det avkastningsmål som du uttrycker så kommer du i de flesta lägen att tjäna på att placera företagets pengar i en kapitalförsäkring. Dessutom underlättas redovisningen eftersom du då bara redovisar försäkringen och inte varje enskild aktieaffär.

      Lycka till i sparande!
      KF-hälsningar
      Günther Mårder

      Svar | Rapportera kommentar juli 8, 2014 at 2:39 e m
  4. Hej,

    Jag har under ett tag funderat på om det är ekonomiskt lönsamt att byta mitt sparkonto (insättningsgaranti + fria uttag) där jag får 2.10% i ränta mot att sätta in pengarna i en ISK och investera i en räntefond.

    Jag tänkte använda Spiltan Räntefond som avkastat i snitt drygt 2.8% per år under de senaste fem åren som exempel.

    ISK-exempel
    1 januari 2014: Sätter in 10 000 på kontot. Under året sker inga fler insättningar utan istället en linjär ökning, vilket innebär 0.7% per kvartal. Således ser det ut såhär under de fyra mätperioderna Q1 = 10 070, Q2 = 10 140, Q3 = 10 210, Q4 = 10 280.

    Årssnittet för kapitalet:
    (10 000+10 070+10 140+10 210+10 280)/4 = 12 675

    Vilket innebär att schablonintäkten blir 12 675 * 0,0209 ~= 265kr. Således beskattas jag med ~80kr. Drar jag bort 80kr av de 10280kr jag har i slutet av året får jag följande resultat.

    Saldo på kontot 31 december 2014: 10200kr

    Nuvarande sparkonto-exempel
    Om jag istället, via http://rakna.net/berakna/sparkonto-sparande/, lägger in 10 000 på ett sparkonto den 1 januari 2014 och sedan inte rör det under året kommer jag att ha inbringat en ränta på 210kr. 30% av 210kr är 63kr, det vill säga skatten och således har jag följande resultat.

    Saldo på kontot 31 december 2014: 10147kr

    Slutsats
    Förutsatt att snittavkastningen för Spiltan Räntefond håller i sig så kommer det vara ekonomiskt lönsamt att byta sparform. I dagsläget ser vi alltså en avkastning som är drygt 36% högre och med tanke på den sjunkande statslåneräntan ser jag ingen anledning till att avkastningen skulle bli nämnvärt sämre under de kommande 1-2 åren.

    De nackdelar som jag tar hänsyn till här är givetvis att räntefond innebär en viss risk, om än liten, att jämföra med insättningsgarantin som är så nära 0% risk du kan komma. Lägg därtill 3 likviddagar + 1 bankdag från att jag trycker på säljknappen tills jag kan spendera de pengar jag plockat ut ur räntefonden.

    Eftersom jag tänker ha en viss nödbuffert kvar på sparkontot ser jag inte någon större nackdel med att investera en stor majoritet av mitt kapital i en räntefond istället för att ha det som nu, dvs liggandes på ett sparkonto.

    Och nu till den slutliga frågan vilket också är anledningen till att jag skickat detta mail: har jag missat något i min kalkyl? Hur gör ni själv?

    MVH

    Svar | Rapportera kommentar juli 7, 2014 at 9:01 e m
    • Hej Marcus,

      Du kan förenkla kalkylen. Enkelt uttryckt kan man säga att en tillgång som avkastar bättre än statslåneräntan den 30 november året innan (fn. 2,09%) kommer att vara mer gynnsam att äga via en kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Sedan är ju statslåneräntan ett rörligt mål eftersom det förändras årsvis. Hade räntan låsts idag hade vi fått 1,69% istället.

      Däremot vänder jag mig emot att du använder 2,8% i avkastningsantagande för korta räntefonder. Det stämmer att det är fem års genomsnitt men å andra sidan är den genomsnittliga räntan under denna period mycket högre. Därför är det rimligt att anta att räntefonderna inte kommer att nå upp i dessa nivåer närmsta tiden.

      Räntehälsningar
      Günther Mårder

      Svar | Rapportera kommentar juli 8, 2014 at 2:44 e m
      • Hej igen,

        Har reflekterat ytterligare över min fundering och ditt svar men kommer fortfarande fram till att det är mer sannolikt att få bättre avkastning under de kommande 1-2 åren genom att byta sparform. Kollar man på just Spiltan Räntefond detta år så ser inte jag några tecken på att avkastningen verkar avvika negativt ifrån snittet.

        Är det något uppenbart som jag missar eller? 🙂

        Reflektionshälsningar
        Marcus

        Svar | Rapportera kommentar juli 8, 2014 at 7:23 e m
  5. Hej, är relativt ny kund hos er. Jag saknar historik på aktier längre tillbaka än 5år, är det något ni kommer addera i framtiden eller anser ni det ointressant?
    Undrar även om er avkastningshistorik är exlusive eller inlklusive utdelningar på aktier, samt om det är inklusive eller exklusive avgifter på fondhistoriken?
    Mvh / Joel #sparpodden

    Svar | Rapportera kommentar juli 2, 2014 at 10:02 e m
    • Hej,
      Gällande historiken på fonder och aktier är det ett aktivt val Nordnet tagit. Det kan komma att ändras i framtiden, men idag är det 5 år som gäller. Du har möjlighet att ställa in datumspecifik historik för varje val av värdepapper, eller instrument.

      Avkastningshistoriken visar inklusive utdelning för aktier, samt inklusive avgifter för fonder.

      Sommarhälsningar,
      Rickard, kundservice

      Svar | Rapportera kommentar juli 11, 2014 at 5:27 e m
  6. Hej, jag lyssnade sist om insiders. En fråga i ämnet, finns ”Kryphålet” med Kapitalförsäkring kvar? En Insider kan handla aktier fritt i sin Kapitalförsäkring utan att det syns utåt på något sätt.

    Svar | Rapportera kommentar juli 2, 2014 at 5:10 e m
  7. Hej Jan och Günther!

    Tack för en kanonpod vilken jag följer nästan slaviskt! Ni talar ofta om lovande aktier etc men då ofta i andra resonemang. Hade verkligen velat ha som en fast punkt i avsnitten veckans aktie (..fond eller liknande), med en kortare analys och som ni rekommenderar utifrån era respektive tankar. Är medveten om shareville men tycker att ett sånt inslag hade varit välkommet i podden!

    Även om ni anser någonstans av någon anledning att sparpodden inte ska vara alltför uppenbart sammankopplad med Nordnet skulle jag som lyssnare väldigt gärna ha lite mer information om varför jag ska flytta mina investeringar till Nordnet. Kanske en kortis om någon fördelaktig sparform etc. hos nordnet hade kunnat smyga sig in lite oftare. Idag motiveras jag att flytta över till Nordnet pg.a podden men väl på siten upphör den motivationen då det är svårt att se hur man smidigast gör detta och vad som särskiljer Nordnet. Har en väldigt god inkomst (+1Mkr/år och ett gott sparkapital) men vet inte hur jag bäst investerar dem, där är podden ofta bra men jag vill bli hållen lite mer i handen även efter att sparpodded avslutats och jag bestämt mig för att Nordnet är ett bättre alternativ än vad jag har idag.

    Till sist, en underbar podd och ni kompletterar varandra förbannat bra-tack!

    Magnus

    Svar | Rapportera kommentar juli 2, 2014 at 4:51 e m
    • Hej Magnus,

      Anledningarna till att välja Nordnet är många. Otroligt kompetent och tillgänglig kundservice. Kommande lanseringen av Shareville som vi tror kommer revolutionera sättet vi sparar på. De Nordiska superfonderna erbjuder ett superbilligt sätt att följa börsen på. Vi erbjuder gratis Private Banking över 2,5 miljoner kr för våra duktigaste sparare, där får du tillgång till premium service, bättre villkor, samt ett team dedikerat att hitta smarta och intressanta investeringsmöjligheter. Detta och mycket, mycket mer.
      Nordnet erbjuder inte aktiv förvaltning, där får vi därför hänvisa dig till någon extern part.
      Om du har fler frågor om vad vi på Nordnet kan erbjuda dig är du varmt välkommen att ringa in till oss på 08-506 330 00.

      Trevlig sommar!
      Med vänlig hälsning,
      Rickard, kundservice

      Svar | Rapportera kommentar juli 10, 2014 at 5:51 e m
  8. Hej Gunther och Jan.
    Fråga: Vid ett bostadsköp där ena parten redan har en lägenhet värderad till 2 miljoner varav bara lån på 0,6 och den andra sitter på 0 i kapital, hur tycker ni att man ska göra vid ett bostadsköp på ca 3 miljoner? Hur delar man upp kommande lån på bästa sätt?

    Svar | Rapportera kommentar juni 30, 2014 at 9:42 f m
  9. Hej Gunther. Satt verkligen och försökte lista ut vad pengamaskinen var, och just bettingbonusar var min enda gissning (hade förhoppningar om att det var något annat). Det är ju dock ett välkänt och gammalt knep inom betting, även kallat ”bonus-whoring”. Ett bättre sätt enligt mig är att starta ett konto på betfair som är en bettingbörs där man kan lägga egna odds och ge till andra bettare. ”Riktiga” personer är alltså de som lägger oddsen. Det man vill göra är att spela ett odds på ett lag (laget ska vinna) och sedan lägga ett odds på betfair till en annan spelare att laget ska förlora. Du vill då försöka förlora pengarna från bettingbolaget till betfair, och sen kan du ta ut pengarna direkt från betfair. Det går hitta matcher med spread 0% då oddsen på betfair generellt är högre (inkl 5% vinstavgift som betfair tar)!

    Svar | Rapportera kommentar juni 29, 2014 at 2:24 e m
  10. Hej å tack för en fantastisk podd! Eftersom det finns så många mikrobryggerier och de kräver en massa humle så ryktas det att det kan bli humlebrist till vintern i Sverige.

    Fråga: kan man handla med humle som råvara eller måste man istället köpa något bolag som säljer humle. Alternativt blanka något bryggeri eftersom deras bruttovinst lär minska pga av högre humlrepriser?

    Tack på förhand

    Svar | Rapportera kommentar juni 29, 2014 at 12:07 e m
  11. Hej, Jan och Günter-Rikard och tack för en fantastiskt lärorik och beroendeframkallande blog 🙂

    Jag skulle gärna vilja veta hur ni resonerar kring så kallade ”Blandfonder/mixfonder”. Kan det vara ett bra allternativ istället för räntefonder om man vill sänka risken lite i portföljen nu när börsen är så högt värderad?
    Om ja, så skulle det vara intressant att få tips om vad man bör tänka på och gärna några konkreta tips på bra blandfonder.

    Tack på förhand och keep up the good work! 🙂

    Mvh Claes

    Svar | Rapportera kommentar juni 28, 2014 at 3:51 e m
    • Hej Claes,
      I vintras skrev Günther ett inlägg om fonder. Där tar vi upp vad en blandfond är samt fördelar och nackdelar. Nedan finner du ett utdrag från inlägget:
      ”Dessa fonder blandar aktier och räntebärande värdepapper. Fondkategorin är därför blandat hög och låg risk och därför kan det passa de sparare som vill få en färdigpaketerad fond utan att behöva fördela sparpengarna i olika fonder. Man skulle kunna likna fondkategorin vid ett halvfabrikat och precis som i matvärlden får man betala lite extra för detta. För den som kan och orkar kan man sänka avgiften genom att själv välja en räntefond och en aktiefond och därmed skapa en motsvarighet till en blandfond.”

      Länk till blogginlägg:
      http://www.nordnetbloggen.se/vad-ar-en-fond/06/02/2014/

      Trevlig sommar.
      Med vänlig hälsning,
      Rickard, kundservice

      Svar | Rapportera kommentar juli 10, 2014 at 5:19 e m
    • ”Podd” skall det vara givetvis (inte blogg, även om den också är bra)…

      Svar | Rapportera kommentar juni 28, 2014 at 3:53 e m
  12. # Sparpodden. Hej jag skulle vilja att ni tog upp ämnet livfösäkringar och sjukvårdsförsäkringar. Jag har ingen försäkring utöver det man måste utan satsar istället på att spara pengar. Nu skall vi skaffa barn och frågan är om man bör titta på någon försäkring. Hur tänker ni?

    Svar | Rapportera kommentar juni 27, 2014 at 1:57 e m
  13. Hej och tack för en riktigt bra pod, jag har lyssnat sedan avsnitt 1!
    Jag har en fråga angående lägenhetsaffär. Jag kommer att flytta utomlands för att jobba på obestämd tid men med planen att komma tillbaka inom 1-3 år. Jag bor just nu tillsammans med min fru i hennes hyreslägenhet och har samtidigt en lägenhet (1,5) vid Nytorget som jag hyr ut. Hyran jag tar ut betalar omkostnader av lån, amorteringar osv. Min fråga är: ska jag sälja nu när bostadsmarknaden är glödhet och investera vinsten på ett klokt sätt eller försöka behålla min lägenhet under utlandstiden för att på så sätt ”stå kvar i bostadsmarknaden”?

    Svar | Rapportera kommentar juni 27, 2014 at 10:59 f m
  14. ” det hinner jag med sedan” – Stort Tack till #sparpodden.
    Genom att lyssna på #sparpoden har jag tagit tag i mitt sparande. Nu belönar jag och min fru med en seglingsvecka med bekanta i Kroatien. Allt finansierat genom Er (läs: poddavkastning).

    Gunter: fortsätt ge alla dessa intresseväckande tips- busenkla att följa!

    Jan: som innovatör är du flera år framför mig – berätta var Nordnet är på väg och vad väntas runt hörnet … eller varför jag ska flytta till Er. Kliv fram och matcha sparpodden med innovationer eller oinnavationer dvs marknadstrams som vi sparare ska undvika.

    Svar | Rapportera kommentar juni 27, 2014 at 10:23 f m
  15. Grymt bra podd, väldigt lärorik och rolig att lyssna på.

    Efter att ha sålt halva lägenheten till min sambo så sitter jag nu med 700 000kr på ett sparkonto och har ett bolån på 1 450 000kr. Lånet är tyvärr bundet till 2017 och det skulle, hör och häpna kosta 50 000kr att göra en extraamortering med pengarna. Min tanke är att använda pengarna för att minska bolånet men 50K är jag inte beredd att betala så jag tänker vänta till 2017.

    Över till frågan: Vad bör jag göra med pengarna så länge? Ett sparkonto på en nischbank, en räntefond, el något annat?

    Jag har annat sparande på ett par hundratusen så jag behöver inte pengarna som buffert.

    Svar | Rapportera kommentar juni 27, 2014 at 9:43 f m
    • Din egentliga fråga lämnar jag åt experterna (även om jag tänker att 10%-regeln och indexfond kan vara del av svaret om du är beredd risken).

      Däremot fick jag några andra funderingar som jag vill delge dig:

      1. Var långivaren med på att du sålde? Jag gissar att det lån du har gavs med bostaden som säkerhet och om du nu plötsligt bara har en halva men likväl fullt lån så kan det bli svårt för dig. Vet inte vad som kan hända men att de kan tvinga dig att lösa halva lånet (+ ränteskillnadsersättning) låter inte orimligt. För det är väl inte så att marknadsvärdet är dubbla ditt lån? Om ni kan skriva båda två på lånet löser det också värdet, men det vet jag varken om institut eller sambo går med på. Alternativt om ni gjorde ett avtal sambor emellan utan att formell ägare ändrades på lägenheten. Tror att det kan vara bra att tala med (en oberoende rådgivare och) långivaren för att klarlägga eventuella problem innan ni gör någon överlåtelse. Att inte säga nåt kan vara en risk för bakslag.

      2. När du binder ett lån så är det ett avtal och om du vill lösa dig ur det kan det kosta ”ränteskillnadsersättning”. I grunden är det kompensation för den ränta du lovat att ge dem fram till 2017 som du betalar även om du löser lånet. Om de vill ha 25k per år så tycks det runt 3,5% (på 700k). Om detta är lägre än den årsränta du har så kan det alltså bli billigare att betala ”straffet” än att fortsätta betala enligt planen. Nu tänker du förstås att du kan göra ännu bättre avkastning med pengarna medan du väntar, men det låter jag vara osagt. Jag föreställer mig dock att du om du är väl påläst kan få låneinstitutet att vara dig mer tillmötesgående och låta dig göra en mindre amortering (gratis) mot att du behåller lånet. Be dem beskriva bättre och räkna med ränta-på-ränta effekten av dina olika alternativ.

      3. Om du löser lånet helt kan du ev. få bättre villkor hos annan aktör (eller möjligen samma). Det kan möjligen också finnas någon som är villiga att betala din ”flyttavgift” (ränteskillnadsersättningen alltså) bara för att få dig som kund. Hot om att flytta kanske gör nuvarande långivare mer samarbetsvillig. Nu har du också insett ett av problemen med att binda sina lån så reflektera över vad som kan hända i framtiden innan du väljer nytt lån.

      Mvh Inger

      Svar | Rapportera kommentar juni 30, 2014 at 11:23 e m
  16. Hej, tack för en bra podd, som jämfört med konkurrenter faktiskt lyckas vara underhållande och informativ.

    Jag har en fundering kring mitt sparande. Jag har nyligen ärvt cirka 200 000 sek, jag är student och därmed inget löpande månadssparande i dagsläget. Jag har äger redan mitt boende så pengarna behöver jag inte på iallafall 8+ år (Förutom den andel jag avser ha som buffert).

    Det jag undrar är om jag borde ”månadsspara” med dessa 150 000 som jag ska investera, alltså avsätta ca. 5000-10000 kr i månaden i aktiemarknaden? Eller borde jag investera hela summan på samma gång? Inser att det senare är förknippat med högre risk/mindre riskspridning, men finns det ytterligare dimensioner att ta hänsyn till?

    Hälsningar

    Manfred

    Svar | Rapportera kommentar juni 27, 2014 at 8:34 f m
  17. Hej! Tack för en fantastisk podd!! Minns att Günter länkade till ett klipp för några månader sedan som handlade om lyxprodukter och och dylikt. Skulle gärna höra mer om denna ”bransch” och hur den verkar jämfört med övriga börsen. Tar gärna emot tips på olika alternativ att investera i denna bransch som en krydda i portföljen!

    MVH

    Julia

    Svar | Rapportera kommentar juni 26, 2014 at 10:52 e m
  18. Gunther! Hoppades på att detta tips inte skulle inkludera spelbolag! Till dig vill jag istället rekommendera arbitrage betting (Sure bets). Där du genom att ha konton på flera av bolagen på marknaden hitta avvikande oddssättningar och i flertalet fall går det att få avkastningar runt 3-7% på enstaka matcher, så den ihärdige kan med största enkelhet spela på fler än 3 spel per dygn. Detta resulterar i en avkastning på drygt 10% dagligen. ODDSPORTAL.Com sammanställer odds från över 50 spelbolag och under fliken ”SURE BETS” listar dem de för dagen högst avkastande spelen och på vilka spelbolag de oddsen är tillgängliga. Dock ska man ha i åtanke att flera spelbolag tar en 2.5% avgift på insättningsbeloppet!

    Svar | Rapportera kommentar juni 26, 2014 at 8:00 f m
    • Hej Simon,

      Jag har sett den möjligheten. Däremot så krävs det ganska mycket engagemang för att ägna sig åt detta och samtidigt är det svårt att göra det med stora belopp.

      Därför är detta en parentes i mitt liv i övrigt. Efter några veckor med spelarbitrage återgår jag nu med fullt fokus på aktiemarknaden.

      Bästa hälsningar
      Günther Mårder

      Svar | Rapportera kommentar juni 26, 2014 at 11:42 f m
  19. Med anledning av de skilda rekommendationerna från Nordnet och Avanza kanske det är bra om ni reder ut frågan om antalet aktier för att få bra riskspridning? Rekommendationen på 10-12 st kommer ursprungligen från en artikel av Evans och Archer från 1968 (”Diversification and the reduction of dispersion”) och handlar endast om att minimera icke-systematisk risk definierad som standardavvikelse.

    Visst är det måttet viktigt, men sitter man med en portfölj som ger usel avkastning gentemot breda index är låg standardavvikelse föga tröst. Ett kanske mer relevant mått är då spridningen mellan olika utfall för en portfölj över en tidsperiod (”terminal wealth dispersion”). William Bernstein visar att de flesta portföljer med 15 likaviktade aktier från S&P 500 under perioden 1989-1999 har usla utfall gentemot indexet:

    http://www.efficientfrontier.com/ef/900/15st.htm

    Anledningen är att ett litet antal aktier (b la Dell) står för merparten av uppgången i index under den givna perioden – missar man dem blir avkastningen rejält lidande. Har man inte färdigheten att identifiera dessa aktier är det enda rimliga att äga hela indexet.

    Kan vi inte få se en motsvarande studie av något brett index för Stockholmsbörsen för att få lite klarhet i frågan om bred diversifiering är att föredra eller ej?

    Svar | Rapportera kommentar juni 26, 2014 at 5:44 f m
    • Hej Karl,

      Bland Nordnets kunder kan vi finna ett samband där den riskjusterade avkastningen för aktieportföljer (mätt som Sharpe-kvot) stiger med antalet innehav upp mot 10-15 aktier (när grupper av sparare med samma antal aktier grupperas tillsammans). Jag hoppas kunna få presentera en djupare och akademiskt hållbar rapport på detta framöver. Behöver bara hitta en lämplig günthern (intern) som vill bistå mig i det fördjupade arbetet. Tar en del tid.

      Bästa hälsningar
      Günther Mårder

      Svar | Rapportera kommentar juni 26, 2014 at 11:47 f m
  20. Hej Günter och Jan!

    Jag vill börja med att tacka för en bra podd, lyssnar varje vecka.
    Om jag kommer ihåg rätt så skulle ni ta upp utländska kupongskatter som dras på utländska utdelningar. Jag skulle därför gärna se att ni reder ut hur det ska hanteras i IPS.
    I min IPS hos er har jag fått utländska utdelningar som det dragits 15% i skatt på. Jag har försökt reda ut hur detta ska hanteras eftersom utdelningar i IPS ska vara skattefria då jag betalar avkastningsskatt. Enligt Skatteverket ska ni på Nordnet sköta denna administration och räkna av den utländska skatten mot avkastningsskatten, så har dock inte skett.
    I maj 2013 startade skickade jag ett meddelande angående detta i meddelandetjänsten, men efter drygt ett år har jag inte fått klart besked trots flitig korrespondens…

    Ha det gott!

    Svar | Rapportera kommentar juni 25, 2014 at 11:51 e m
    • Hej Marcus,

      Trevligt att du gillar #sparpodden.

      Du har rätt, enligt Skatteverket är svenska pensionssparinstitut skyldiga att räkna av utländsk kupongskatt mot avkastningsskatten i IPS. Då det är en mycket invecklad process håller Nordnet på att utveckla en rutin för att hantera avräkningen.

      Tills vidare kan du har själv begära avdrag för detta i din deklaration.

      Du kan även läsa mer här:
      http://www.skatteverket.se/download/18.34f3b0b713e2cf5455b2845/1367321090358/50416.pdf

      Om du är intresserad av att diskutera detta vidare är du varmt välkommen att ringa in till oss på 08 506 330 00.

      Med vänlig hälsning
      Rickard Nilsson

      Svar | Rapportera kommentar juni 26, 2014 at 4:08 e m