#Sparpodden 86 – Bästa kompisränta & brända bananer

Kreativoptionshandel – För riskfyllt?

I detta avsnitt av #sparpodden diskuterade vi optionsstrategier. Bör man ställa ut säljoptioner i aktier som skulle vara intressant att köpa om aktiekursen sjunker? Med anledning av frågankommer här en snabbguide till optioner. Optioner har jag också skrivit om i ett tidigare inlägg på Nordnetbloggen, men då som ett sätt för att kunna effektivisera skatten.

Optioner – Vad är det?

En option är ett avtal mellan två parter som ger innehavaren (köparen) av optionen rättigheten, men inte skyldigheten, att under en viss tidsperiod eller vid en specifik tidpunkt köpa eller sälja den underliggande tillgången. Ofta är det en aktie eller ett index och priset man betalar kallas för lösenpris. Köparen betalar en premie till den som utfärdar optionen och utfärdaren är skyldig att fullfölja avtalet.

Man behöver dock inte använda rättigheten att köpa eller sälja aktien för att få avkastningen.Det finns ofta möjlighet att kvitta sin option genom att sälja tillbaka den till utfärdaren för ett marknadsmässigt pris och på så sätt tillgodogöra avkastningen utan att behöva köpa aktien.Väljer du att behålla optionen och använda din rättighet att köpa aktien behöver du samma dag inneha en summa motsvarande lösenpriset på din depå. Du kan både köpa och utfärda köp- och säljoptioner. Nedan följer en förklaring till respektive position:

• Köpare av en köpoption innehar rättigheten att köpa en aktie till ett visst pris under en viss tidsperiod. Detta kan vara intressant om man tror att aktiekursen kommer att stiga och man vill ta del av uppgången. Risken är att aktiekursen inte går upp och du förlorar således premien som du betalat.
• Köpare av en säljoptioninnehar rättigheten att sälja en aktie till ett visst pris under en viss tidsperiod. Detta kan ses som en form av försäkring av sitt aktieinnehav och kan vara intressant om man tror att aktien kommer att falla i värde.Optionens värde ökar i takt med att aktiepriset faller.
• Utfärdare av en säljoptioninnehar skyldigheten att köpa en viss aktie till ett förutbestämt pris. Som kompensation för detta får du en premie av köparen. Om aktien går ner kraftigt alternativt fullständigt kraschar innebär det att du kommer göra stora förluster.
• Utfärdare av en köpoptioninnehar skyldigheten att sälja en aktie till ett visst förutbestämt pris. På samma sätt om vid utfärdandet av en säljoption får du en premie som kompensation. Är du väldigt långsiktig i dina innehav man kan tänka dig att avyttra dem om aktien når en viss nivå, alternativt om du tror på en stillastående marknad kan detta vara en intressant strategi. Dock finns det i detta fall ingen begränsning på hur stor förlust du kan göra. Anledningen är att det inte finns någon över gräns för aktiekursen.

Nobelpriset för prisättningsmodell

Inom akademin finns stora omfattande teorier kring optioner och en av de mest kända och grundläggande för handeln är Black-Scholes prissättningsmodell som upphovsmakarna också fick Nobelpriset för. Länge var prissättningen något som man tvistade om men i och med denna modell skapades en sorts standard för optionshandeln. Modellen är matematisk komplex men i stora drag beror priset på fem faktorer: Tiden till optionens förfallodatum, den underliggande tillgångens pris, optionens lösenpris, den underliggande tillgångens volatilitet och ränteläget (samt eventuella utdelningar).

Riskerna är stora!

Som med alla produkter där du kan få hävstång på din investering är också riskerna väldigt stora. Du som köper en köp- eller säljoption kan visserligen inte förlora mer än din betalda premie men det är värt att notera att om du utfärdar en köp- eller säljoption kan förlusterna bli avsevärt mycket större. Normalt sett handlar jag sällanmed denna typ av derivatoch detta inlägg ska ses som en förklaring till vad optioner är. Grundregeln är att aldrig handla med produkter som du inte väl känner till vilka risker det innebär.

Torka inom optionshandeln

Handeln med värdepapper för att skapa hävstång har förändrats om vi blickar tillbaka de senaste 10-15 åren. Tidigare har det varit just optionshandeln och värdepappersbelåning som dominerat. Värdepappersbelåning innebär att man tar ett lån med sin aktier som säkerhet och därefter köper på sig större positioner för att skapa en hävstångseffekt. Om man önskar använda sitt lån till detta. Nu för tidenhar detta förändrats och privatsparare köper i allt större utsträckning färdiga paket i form av olikahävstångsprodukter, och detta har påverkat optionshandelndärprissättningen blivit sämre i form av större spreadar(skillnad mellan köp- och säljkurs) de senaste åren.

Vad gäller omsättningen inom optionshandeln har mönstret varit tydligt. Omsättningen har ökat i takt med att börsen stigit för att därefter minska drastiskt när börsen sjunkit. Detta kan ses i grafen nedan, där man dock ska påpeka att både privatsparare och institutionella investerare inräknas. Noterbart är att det historiska mönstret inte gäller efter den senaste finanskrisen. Börsen har varit i en stigande trend allt sedan slutet av 2008 men omsättningen inom optionshandeln har halverats och inte återhämtat sig till de nivåer man var vid innan.

Bottenfiska genom att utfärda säljoptioner?

Som jag nämnde i inledningen fick vi i detta avsnitt av #sparpodden en fråga om man bör bottenfiska genom att ställa ut säljoptioner. Om man exempelvis tycker att H&M-aktien är köpvärd vid 320 kr men idag står den på ca 336 kr. Skulle man då, istället för att vänta in att aktiekursen sjunker, kunna ställa ut en säljoption och förbinda sig till att köpa aktien vid 320 kr och därtill få kompensation genom en premie.

Problemet med denna strategi är enligt min syn att kompensationen i form av premien inte väger upp risken som jag tar. Aktiekursen kan sjunka på grund av olika anledningar. Om kursen sjunker till 320 kr kan detta exempelvis på något bolagsspecifikt alternativt att aktien följer med den övriga marknadsrörelsen. I ett sådant läge vill jag kunna revidera min syn på bolaget och aktien för att kunna ta ett nytt beslut och inte sitta fast i ett avtal som jag tog för flera veckor eller månader sedan.

Utöver denna fråga får du i detta avsnitt av #sparpodden höra Jan och jag diskutera om hur många kalorier jag kommer att förbränna på mina tilltänkta elcykel, hur en ordförande i en bostadsrättsförening bör tänka vid omförhandling av lån och människor (o)vilja att ansluta sig till idéburna organisationer.

Veckans avsnitt av #sparpodden kan du lyssna på via Podcaster, Soundcloud och massor av andra podcast-appar till din telefon!

Agenda:

00:00 – 06:50Varför ska man gå med i Företagarna?Ochvem engagerar sig i idéburna organisationer?
06:51 – 12:00 Diskussionen fortsätter kringfundamentalt frosseri iH&M.
12:01 – 14:54 Räkneexempel: Hur många bananer skulle Günther bränna på enelcykel?
14:55 – 18.30Vilkenriskspridning ska man ta i sitt aktiesparande?
18:31 – 24:00 Omförhandla räntan till bostadsrättsföreningen – rörlig eller bunden?
24:01 – 30:14#sparadkrona på grillmässa iKungsträdgårdeneller#slösadkrona
30:15–37:39Ska man sälja av på grund av skattemässiga skäl?
37:40–45:58Vilken ränta ska man ta av bekanta och vänner?
45:59–47:45Påverkar utdelningen i preferensaktien värdet av stamaktien?
47:46–52:54Starta en antibörskrasch-organisation och privatekonomisk hjälp via telefon?

Du gör #sparpodden

Eftersom #sparpodden baseras på lyssnarnas frågor och önskemål så ber vi dig att fundera vilka frågor som du söker svar på? Skriv här i kommentarsfältet eller skicka frågor och kommentarer under hashtag#sparpoddenpå Twitter. Lägg även gärna upp bilder på Instagram där du visar hur du lyssnar på #sparpodden. Använd samma hashtag.

Optionshälsningar

Günther Mårder – som du kan följapå Twitter här.