#Sparpodden 62 – Tipsen för att bli en introduktions-vinnare!

Analys av börsintroduktioner

I detta avsnitt av #sparpodden pratar vi om hur man avgör om ett bolag är köpvärt vid en börsintroduktion. Det finns många viktiga frågor att ställa sig vid en sådan analys.

• Vad är det bolagets produkt eller tjänst kommer att bidra med?
• Hur ser den rådande konkurrensen ut marknaden?
• Varför går bolaget till börsen?
• Hur ser affärsmodellen ut?
• Är det en offensiv eller defensiv emission?
• Äger ledningen och styrelsen aktier och tror man att de kommer behålla sina innehav efter noteringen?

Dessa mjuka frågor är viktiga att ställa sig när man utvärderar potentialen för ett bolag. Vidare bör man också undersöka hur de ekonomiska siffrorna ser ut. Hur ser exempelvis försäljning, kassaflöden, vinsttillväxt, och skuldsättning ut? Genom att räkna ut nyckeltal för dessa finansiella tal förenklas möjligheten att jämföra bolag mellan varandra. Jag tror att många sparare skulle kunna bli mer framgångsrika i att välja att delta i rätt nyintroduktioner bara genom att göra dessa enkla avstämningar. Allt handlar om att sålla ut agnarna från vetet!

Insättningsgarantin

Många banker har idag insättningsgaranti på 100 000 Euro på sparkonton. Vilket innebär att staten går in och garanterar det beloppet om banken skulle gå i konkurs. Men hur fungerar egentligen insättningsgarantin för Riksgälden och bankerna?

För banker kostar det idag mellan 0,06 – 0,14 % av allt insatt kapital för att få det att omfattas av den statliga insättningsgarantin. Avgiften baseras på kapitaltäckningskvoten, vilket är relationen mellan det eget kapital (kapitalbasen) och det kapitalkrav som finns för banken och dess verksamhet.

Modellen slår fel

Ett problem som jag ser är att avgiftsmodellen är relativ och att kostnaden inte avspeglar risken i den omfattningen som faktiskt råder i bankens verksamhet och balansräkning. Att använda relativa mått för att ta betalt för risk är inte bra. Föresäll dig om samma sak gällde inom försäkringsbranschen – antalet trafikskador minskade dramatiskt men avgifterna för att försäkra sig mot detta blev oförändrad eftersom avgiften var fixerad och skulle variera utifrån försäkringstagarnas relativa sannolikhet att råka ut för olyckor. Vidare anser jag att kapitaltäckningskvoten inte är ett fungerande mått på risk eftersom måttet inte tar hänsyn till verksamhetsrisken. En bank med många olika intäktsben som har skilda förutsättningar från varandra har en väsentligt lägre risk än en bank med en enda affär och intäkt. Banken med lägre verksamhetsrisk kan naturligtvis driva banken med lägre kapitalbas eftersom kassaflödena är säkrare – men de drabbas då av en högre avgift till insättningsgarantin.

Förslag på lösning

Mitt förslag att är istället att ersätta kapitalkvoten som mått med ett kreditbetyg för att bättre återspegla såväl de finansiella som operationella riskerna som finns i banken. Detta system fungerar utmärkt (om ändock inte perfekt) inom obligationsvärlden och försäkringsbranschen. En sådan förändring skulle innebära ökade skillnader i bedömning och därmed skapas utrymme för en mer rättvis prissättning. Därtill bör man även öka det lagstiftade kostnadsintervallet om 0,06%-0,14%. Skillnaden mellan den lägsta och den högsta nivån måste vara större för att återspegla den verkliga riskskillnad som finns mellan bankerna.

Veckans avsnitt av #sparpodden kan du lyssna på via Podcaster, Soundcloud och massor av andra podcast-appar till din telefon!

aktie aktieanalys analys bank bolag börsen börsföretag börsnotering ekonomi finans fonder index investera investering investeringssparkonto ISK kapitalförsäkring kvalitetsbolag nordnet nyemission nyintroduktion omsättning pengar pension PPM privatekonomi ränta spara sparande sparkonto sparpodden

Günther Mårder

VD Företagarna

7

10

Anmäl inlägget