Krångliga pensioner, enkla val

Skrivet den 04 mars 2016, Klockan 21:55 | Gottodix 

blog_image

Vill du veta en hemlighet? Ingen tycker pensioner är lätt, inte förvaltarna heller. Däremot kan valen vara ganska självklara. Så här tänker jag kring mina.

 

Pensioner är svårt

Pensioner är inte lätt. Det förstår varje människokännare som tagit del av alla överdrivet pedagogiska försök att förklara att det är lätt. Det är lite som när nobelpriset i fysik ska förklaras i ett klipp på trettio sekunder på teve. Det brukar vara något i stil med; tänk dig att universum är ett varuhus där materia är som människor och energi är som butiker. Årets pristagare har upptäckt att ljus lämnar spår när det färdas i ett slags rulltrappor mellan olika tidsvåningar i universum. Jaha, tänker man jag har ju varit i varuhus, så då förstår jag nog lite om universum. Fast det har man ju egentligen inte gjort.

Motsvarigheten inom pensioner är att man ska tänka sig en pyramid bestående av allmän pension, tjänstepension och eget sparande. Informationen den bilden ger är bara vem som sparat i ditt namn samt, om det följer med ett kontoutdrag, hur mycket du fått ihop så här långt. Skrapar man lite på ytan är det en oerhört ytlig information. Du vet inte ens om du har mycket eller lite jämfört med andra i din ålder eller med din lön. Hur ska du då kunna ta ställning till om du sparat tillräckligt?

För att förstå att pensioner i grunden inte är lätt behöver man bara ställa frågorna – när kan jag gå i pension och hur mycket får jag? Den som ska svara på det behöver en uppfattning om dina framtida löner, hur mycket som går till pension, vilken avkastning du får, hur länge du lever och ibland hur det går för hela sparkollektivet samt hur länge svenskar i snitt kommer att leva. Ska du dessutom ta ställning till om pensionen räcker behöver du fundera på framtida kostnadsläge, skatter, omfattning av välfärden och dina egna behov.

 

Fällan att se det svåra som något otäckt

En insikt om pensioner borde vara att det är svårt för att det handlar om framtiden. Den kan man bara sia om. Det är dock även svårt för en förälder att redan under skoltiden veta vad barnen kommer att jobba med som vuxna, om de kommer att bilda familj, bli lyckliga och slippa sjukdomar. För de flesta går det dock bra och det hade varit en dålig idé att strunta i skolan bara för att det inte varje skoldag är uppenbart vad utbildning egentligen leder till.

Pensioner är för övrigt inte bara svårt för spararen utan även för förvaltarna. Det finns mycket få tillgångar som genererar förutsägbar avkastning i 30-40 år. Därför måste såväl AP-fonder som privata pensionsfonder ta risken att utlova en viss stabil avkastning i framtiden, trots att det inte finns några innehav i den egna portföljen som garanterar den stabiliteten. Det värsta som kan hända någon som gett det löftet är att den förväntade framtida avkastningen börjar falla.

Mycket riktigt har livbolag över hela jordklotet för närvarande stora problem och handlas i många fall långt under värdet av det egna kapitalet.  Det har jag skrivit om på min egen blogg i inlägget ”Orangea kuvertet: minusräntorna i pensionsekvationen” (Molekylär Ekonomi).

 

Första frågan – vem är du?

Så var ska man börja? Hos sig själv förslagsvis. Min värdefullaste tillgång är mitt kommande arbete, eftersom jag förhoppningsvis, kommer att tjäna nya pengar många år till. Ju längre och säkrare den intäktskällan är, desto större risk vågar jag ta.

Andra stora tillgångar är, för många, boendet och del i kommande arv (även det oftast främst bestående av ett boende). En vanlig start på tillgångslistan är alltså ett säkert kassaflöde från arbetet och investeringar i fastigheter som (normalt över tid) avkastar någonstans mellan inflationen och bnp-tillväxten.

Stabilt så det förslår med andra ord, så vad bör man addera? Svaret är tillväxt.

Den perfekta aktiespararen i pensionssystemet är därför en frisk ung person med lång förväntad livslängd som arbetar i ett bristyrke – exempelvis en nyutexaminerad kvinnlig förskollärare som just köpt sin första lägenhet.

Även mina framtidsutsikter ser rätt bra ut. Jag har många år kvar att arbeta med låg risk att bli arbetslös och är gift med en fru i samma situation. Vi bor i hus samt har föräldrar och svärföräldrar med hus i Stockholm, på Öland och i Västernorrland. Därför blev jag fundersam när jag tittade på min egen pensionsportfölj.

 

Andra frågan – vet du vad du äger?

pensionstabell 160304

I tabellen ovan har jag gjort en uppskattning av hur min pensionsportfölj är placerad. En reflektion är att den här grundläggande informationen för investeringsbeslut inte är något man med lätthet kan hämta från exempelvis pensionssidan MinPension.

Jag har aldrig aktivt valt något annat än aktier ändå har jag en femtedel räntesparande i portföljen. Ironiskt nog så äger jag alltså just nu en del obligationer med negativ ränta för att säkra min framtida pension.

Ännu värre hade det sett ut om vi inte haft en aktieportfölj i familjen (där min halva är inräknad ovan). Antag att vi inte haft den och jag dessutom, som många gör, hade valt en blandfond i PPM med hälften räntepapper. Då hade jag haft en tredjedel av mitt sparande i räntepapper och bara lite mer, 40 procent, i aktier.

 

Tredje frågan – vet du vad det kostar?

Häromdagen fick min fru ett alldeles fruktansvärt pensionsbesked från en av förvaltarna för hennes tjänstepension. Förra året blev avkastningen 0,1 procent. Det kan jämföras med börsen som gick upp 10 procent och vår egen portfölj som steg med 26 procent. Det var inget udda val av inriktning hon gjort utan det var den breda av den aktuella arbetsgivaren rekommenderade fonden. Vilken förvaltare det var och hur bedrövligt det gick hittar du i den här länken.

Nu kanske någon undrar varför rubriken är vad fonden kostar, inte vad den avkastar. Förklaringen är att det inte finns något forskningsstöd för att det över tid går att överprestera i en riktigt stor och väldiversifierad portfölj. Med tillräckligt många innehav närmar sig avkastningen medel. Det finns för övrigt inga bevis för att mindre portföljer skulle överprestera de heller. Däremot ökar volatiliteten när portföljen har färre innehav, så du kommer få fler både som över- och underpresterar. Stora pensionsförvaltare kommer däremot sannolikt att gå ungefär lika bra. Det här motsäger förstås varje förvaltare med självaktning. För det vore att säga att ju billigare förvaltningen är desto bättre är den, istället för att säga ju bättre förvaltare desto bättre resultat.

Var och en får själv ta ställning till om förvaltare kan överprestera eller inte. Däremot är kostnaden för förvaltningen oerhört viktig. För även om en förvaltare kan överprestera, så talar vi max med någon procentenhet per år över en lång period. Tar då förvaltaren, säg, över en procent i förvaltningsavgift, så är det i princip omöjligt att få någon extra avkastning. Något min fru fick erfara i exemplet ovan.

 

Så gör jag

För min del tycker jag en viktig princip är att ju större aktivitet jag vill ha i min förvaltning, desto närmare mig själv vill jag ha den. Att, som min fru på arbetsgivarens inrådan gjorde, överlämna pengar på lång tid för aktiv förvaltning till någon för henne främmande och svårtillgänglig pensionsförvaltare kopplad till en tidigare kortare anställning känns högst vanskligt.

Allt som är en bit ifrån mig och där jag kunnat välja har jag placerat i aktieindexfonder med lägsta möjliga avgift. Det gäller även premiepensionsvalet, där jag har soffliggarfonden. Där hade jag kunnat tänka mig att välja aktivt men i och med att vi har en portfölj som jag sköter minst sagt aktivt kändes det ok att köra premiepensionen utifrån index. För även om soffligarfonden på pappret är en aktiv fond, så är det bara dess hävstång som utmärker den. Helt ok, eftersom avgiften är låg.

Med andra ord gör jag inte så himla mycket med min pension utan jag lägger kraften på vårt eget sparande istället. Möjligen borde jag försöka få loss mer av tjänstepensionen till aktier. Där gäller det dock att vara lite försiktig för en del livbolag har gett dyra förmånsbestämda löften som de gärna växlar in till fondlösningar men det är en annan fråga.

 

/Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

P.s. en bloggbekant som verkligen är bra på pensioner och särskilt på de näraliggande ämnet utdelningsaktier är Stefan Thelenius – kolla in hans blogg z2036 och missa inte att han är aktiv på Shareville med den här portföljen.

 

Åsikterna som presenteras i denna blogg är mina egna och ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

 

Betygsätt, kommentera
och dela inlägget!

92%

comments

0 Kommentarer

12 Gillar 1 Ogillar
Anmäl inlägget


Det finns ännu inga kommentarer för detta inlägg.