Är vanlig depå bättre om du köper och behåller?

Skrivet den 24 januari 2014, Klockan 15:27 | Günther Mårder | Detta inlägg är marknadsföring

blog_image

Investeringssparkontot vid långsiktiga innehav?

Tidigare idag fick jag en fråga av @matstellving på Twitter:

Twitterfråga

Twitterfråga

För att kunna besvara frågan måste jag anta en förväntad avkastning och använder mig då av den akademiskt vedertagna modellen att vi ska få en avkastning som motsvarar riskfri ränta + en riskpremie. Just nu har vi en lång statslåneränta strax under på mellan 2-2,5% och riskpremien lär ligga kring 4-5% långsiktigt (går att diskutera givet dagens låga ränteläge). En rimlig förväntad avkastning är alltså 7%.

De sammantagna förutsättningarna ger här:
En engångsinsättning om t.ex. 100 000 kr
Årlig värdestegring 7%
Ingen utdelning
Tidshorisont för sparande 30 år
Jämförelse mellan vanlig depå och Kapitalförsäkring (närmast motsvarande för ISK).

Vilken kontoform är bäst, om man vill få högst avkastning (minst skatt)?

Ett grundproblem är att vi inte vet den framtida statslåneräntan som ligger till grund för schablonskatten som återfinns i både KF och ISK. Däremot kan vi undersöka vid vilka nivåer för statslåneräntan som KF och ISK kommer att vara likvärdigt avkastningsmässigt med en vanlig depå.
Vid en statslåneränta om 5,08% (linjärt för alla 30 år) så erhåller man samma avkastning via en KF jämfört med en vanlig depå vid 30% beskattning av slutvinsten. Statslåneräntan för fjolåret var 1,49% och för i år är den 2,09% (vid avläsningen den 30 november året innan, då skattesatsen sätts), det är det enda vi vet just nu.
Utifrån detta så är alltså KF och ISK att föredra även med exempel som jag ställt upp (sedan undrar jag hur många aktier som har snittat 7% avkastning under hela 30 år – utan att komma till ett läge där man betalar utdelningar. Jag kan faktiskt inte komma på ett enda företag. Apple t.ex. har ju börjat ge utdelningar nu.). Vill du veta mer om hur man beräknar skatt för Investeringssparkonto och Kapitalförsäkringar rekommenderar jag denna sammanställning hos Skatteverket.

Glöm inte schablonmetoden

MEN, exemplet ovan om 7% i avkastning i 30 år leder ju till en otrolig avkastning vilket gör det möjligt att använda schablonmetoden för beskattning av aktier. Den säger att du får räkna aktierna som anskaffade till en femtedel av försäljningspriset. Detta blir aktuellt i just detta fall. Den nya statslåneräntenivån där KF och vanlig depå balanserar avkastningsmässigt blir då 2,8%.
Om jag återvänder till samma grundexempel men adderar en årlig direktavkastning så ger det följande:

Vid direktavkastning…
…1% slr 5,65% (linjärt)
…2% slr 6,27%
…3% slr 6,91%
…4% slr 7,57%
(Just nu är den genomsnittliga direktavkastningen 3,1% bland börsens 60 största bolag.)

ISK och KF bästa valet för de flesta

Sammantaget skulle jag säga att rent generellt så kommer KF och ISK att vara det överlägset bästa valet för att få högsta möjliga avkastning efter skatt. Man ska också komma ihåg att statslåneräntan även styr den förväntade avkastningen på börsen. Vid högre slr så ökar vår förväntade avkastning: riskfri ränta + riskpremie.

Inga regler utan undantag

Men det finns undantag. Den som investerar i en portfölj som består av många förhoppningsbolag så kan en vanlig depå vara att föredra. Mest sannolikt kommer de flesta av dessa bolag göra närma sig ett värde kring noll medan ett fåtal kan bli rena kursraketerna. Då kan man använda förlustaffärerna till att göra avdrag och för kursraketen kan man sedan tillämpa schablonmetoden.

Hoppas att detta var ett uttömmande svar!

Sparhälsningar
Günther Mårder – ställ din fråga du också. Här hittar du mig på Twitter.

Webinar - Lär dig hur duktiga investerare hittar aktier

Vi kommer att prata om hur du kan använda Nordnets sparnätverk Shareville för att hitta vad du ska investera i. Där finns det unika möjligheter att se vad de bästa investerarna köper och säljer just nu och hur du kan agera på det. Självklart kommer vi även att ge konkreta tips för att du ska bli en bättre investerare.

Datum: 11 oktober 2016 kl 17.30-18.00

Betygsätt, kommentera
och dela inlägget!

100%

comments

11 Kommentarer

49 Gillar 0 Ogillar
Anmäl inlägget


  1. ”(sedan undrar jag hur många aktier som har snittat 7% avkastning under hela 30 år – utan att komma till ett läge där man betalar utdelningar. Jag kan faktiskt inte komma på ett enda företag. Apple t.ex. har ju börjat ge utdelningar nu.)”

    Warren Buffetts Berkshire Hathaway har bara betalat utdelning en gång och det var på 1960-talet (Buffett brukar lite skämtsamt säga att han var på toaletten när det beslutet togs). Så nu har du ett exempel!

    Svar | Rapportera kommentar januari 31, 2014 at 6:07 e m
  2. Om man väger in ev bostads belåning i kalkylen så ser jag inte att isk och kf är det bästa alternativet. Man bör ju kunna räkna med viss vinst i forma av utdelning och försäljning som i det fallet kan kvitta mot ränteavdraget?

    Svar | Rapportera kommentar januari 30, 2014 at 12:32 e m
  3. Bäste sparekonom Günther!

    Jag behöver hjälp med vilken spartjänst som passar bäst för mitt sparande. Utifrån det jag har läst är Aktieinvest eller Avanza mina bästa alternativ, (medlem i Unga Aktiespararna).

    Nu i vår hade jag tänkt börja köpa aktier med ett startkapital på 25-50 000, jag kommer köpa investmentbolag med några få undantag. Jag vill möjligen i framtiden köpa utländska aktier som t.ex. Geely & Apple på New York- & Hongkongbörsen. Sen 2015 hade jag tänkt ta csn-lån och månadsspara 10 000 varje månad i 6 år (främst i investmentbolag). Säljer möjligen en del efter 6 år men ska behålla det mesta.

    Så vilken tjänst passar mig bäst? Jag följer Nordnetbloggen och Sparpodden och du gör ett väldigt bra jobb, fortsätt med det!

    Med vänlig hälsning, Oscar Carlson.

    Svar | Rapportera kommentar januari 27, 2014 at 5:44 e m
    • Oscar Carlson: Jag tycker du skall tänka en extra gång innan du börjar köpa akiter just nu. Börsen är uppe i rekordnivåer och anses allmänt övervärderad. Det är nog en bra idé att spara pengarna och köpa om ett år eller två när aktier är billigt igen.

      Svar | Rapportera kommentar januari 28, 2014 at 5:15 e m
      • Satan Anders .. det ser ut som att du får rätt .. nu är det snart dags att börja köpa aktier igen 🙂

        Svar | Rapportera kommentar november 3, 2015 at 11:12 f m
      • Hej Anders, jag är medveten om det, får se hur det ligger till i vår. Men min fråga är vilken spartjänst som skulle passa bäst för att månadsspara 10 000 i minimum 6 år?

        Svar | Rapportera kommentar januari 28, 2014 at 5:55 e m
  4. Hej Günther!
    Hur ser du på om man har en depå sedan några år.Jag har haft en depå i nordnet sedan 2011 och sparat regelbundet, skulle du råda mig att sälja och öppna ett ISK i stället och skatta av vinsten på portföljen. Jag har en sparhorizont på ca:20 år där inriktningen är att bara köpa inte sälja.

    MVH
    Janne

    Svar | Rapportera kommentar januari 27, 2014 at 2:13 e m
  5. En del av dessa sakerna som flyger tyvärr över mitt huvud. Skulle man kunna simulera ett sparande i t.ex. Investor sedan 2004. T.ex. 35.000kr i halvåret i tio år fram till idag. Dels i ISK, dels i vanlig depå och se hur stor skillnaden hade blivit?

    mvh
    Mats

    Svar | Rapportera kommentar januari 27, 2014 at 10:19 f m
  6. Tack för grundlig genomgång, Günther.

    Att göra antaganden om 30 är ändock lite vanskligt. Under den senaste 28-årsperioden (statistiken på riksgalden.se sträcker sig bara t 1986) har statslåneräntan varierat kraftigt, under långa perioder har den varit över 10% och ibland över 13%. Under samma period har mängder av dramatiska saker hänt i ekonomin och med börsen: vem kunde 1986 förutse börskraschen 1987, svenska finanskrisen i början av 90-talet, IT-hysterin m efterföljande krasch, finanskrisen på 00-talet – eller bara de två senaste årens makalösa börsuppgång?

    Dessutom är tidshorisonten så lång att det inte går att säga ens om de här sparformerna finns om 30 år – för att inte tala om att ingen vet hur de kommer att beskattas om några decennier.

    Att statslåneräntan styr den förväntade avkastningen på börsen är ju mer ett akademiskt antagande, eller? Trenden under ovan nämnda tidsperiod är ju helt tydligt sjunkande (medan vi gått från en ekonomi med hög inflation till en med låg/obefintlig), medan börsen å sin sida svängt vilt upp och ner.

    ISK är attraktivt för den som tänker sig att köpa och sälja relativt ofta, och ser framför sig att dessutom göra vinst. För den som inte realiserar sina vinster lika ofta känns det inte lika uppenbart – förutom att man ju sparar pengar om utdelningen överstiger statslåneräntan – på just själva utdelningsbiten.

    Tänker jag fel?

    Med vänlig hälsning,

    Gregor Tomasevic,
    Lund

    Svar | Rapportera kommentar januari 25, 2014 at 5:46 e m
    • Hej Gregor,

      Visst ligger det mycket i det du säger. Men jag vill nog hävda att ISK ändå kommer att vara det bästa alternativet för den som köper och behåller med tidsperspektiv 30 år, eftersom man alltid kan byta vanlig depå – den dagen statslåneräntan stigit kraftigt (slr går ju hand i hand med den realekonomiska utvecklingen, även om den är trögrörlig, så därför menar jag att vi kommer ha högre förväntade avkastningar på börsen när slr är på höga nivåer. Alternativet är att inflationen äter upp en stor del av den högre räntan.).

      Min rekommendation är att ISK eller KF används för allt långsiktigt nysparande på börsen (så länge det inte handlar om investeringar i förhoppningsbolag eller forskningsbolag). Sedan får man göra årliga överväganden och framförallt studera realräntan för att göra en bedömning om det är fortsatt attraktivt.

      Bästa hälsningar
      Günther Mårder

      Svar | Rapportera kommentar januari 26, 2014 at 3:00 e m
      • Tack för kommentar, Günther.

        Roade mig m att göra en jämförelse mellan ISK o vanlig depå.

        Om man investerade i SIX30RX (återinvesterade utdelningar, motsvarar ungefär indexfonden Avanza Zero t.ex., så det är en realistisk uträkning även om just den fonden inte funnits riktigt så länge) dec -99 och behöll till dec -13 (så långt tillbaka jag hittade data) så skulle man fått en kapitaltillväxt på ca 67%. Efter vanlig 30% kapitalskatt skulle ca 47% finnas kvar. På en ISK skulle skatten under de här åren nagga på kapitalet så att tillväxten istället blev ca 43%. Ingen jätteskillnad, men klart sämre.

        Gjorde man däremot årliga investeringar (dollar cost averaging) så skulle man få mer snurr på tillväxten (detta var ju en period m både kraftiga nedgångar o uppgångar) och hamna på ca 104% tillväxt, vilket e 30% skatt skulle bli ca 73%. I detta fallet skulle det dock gått lite bättre m pengarna på en ISK, då man skulle fått ca 81% tillväxt här.

        Att titta på verkliga historiska data tycker jag är väl så intressant som att göra antaganden om framtiden när man ska fatta placeringsbeslut, och den här lilla uträkningen stöder i alla fall inte påståendet att ISK alltid är bättre. Snarare att det är bättre – ibland.

        Det som är lättast att göra antaganden om är väl annars utdelande aktier / fonder. Har man utdelning där kapitalskatten på vanlig depå överstiger skatten på ISK är det senare förstås bättre.

        (jag har för enkelhets skull baserat uträkningarna ovan på medel-SLR aktuellt år enl riksgalden.se, och dessutom räknat på innehavets värde vid slutet av året o inte varje kvartal)

        Vänliga hälsningar,
        Gregor Tomasevic
        Lund

        Svar | Rapportera kommentar februari 1, 2014 at 1:09 f m