Januarieffekten – Extra avkastning under börsårets första månad

Vad är januarieffekten?

Historiskt har januari varit en av årets bästa månader att äga aktier. Anledningen berodde på skattetajmande försäljningar under december för att ta fram förluster. I vanlig aktie- och fonddepå kan du kvitta vinster mot förluster och därmed sänka skatten genom att realisera förluster. Sedan köptes dessa aktier tillbaka i januari.

Idag äger majoriteten investerare sina aktier via investeringssparkonto eller kapitalförsäkring, vilka det inte går att skattetajma på detta sätt inför årsskiftet. Dessa båda kontoformer är schablonbeskattade.

Januarieffekten sägs ha många saker som påverkar. Window dressing hos förvaltare som säljer inför kvartal, och därmed också årsskiftet. Tidigare fanns det inbetalningar till privata pensionskonton kring årsskiftet. Nyårslöften som får privatsparare att komma igång med aktie- och fondsparande. Inte minst att det är ett “nytt” år, en känsla av att nu lägger vi gammalt bakom oss och blickar framåt.

Men frågan är: Finns det fortfarande en januarieffekt?

Månadsstatistiken

I genomsnitt är januari månad en bra börsmånad. När jag kollar OMXS30 tillbaka till 1990 stiger det 1,66 % i genomsnitt under januari. Det är som alltid lite av en fälla att kolla genomsnitt, för varje år har olika förutsättningar än andra. Det ger dock en fingerkänsla och vi kan konstatera att det är en bra månad, men inte bara femte bästa månaden på året.

Teorin om att effekten ska förekomma på grund av försäljningar i december som sedan köps tillbaka i januari borde slå bättre på mindre bolag. Då småbolag har mindre likviditet än stora kan några större säljare göra att kursen pressas ner. Så jag testade helt enkelt att se hur kursförändringen ser ut hos olika stora bolag.

Effekten har försvagats

I detta diagram har jag kollat månadsutvecklingen under 90-talet, 00-talet samt hela historien från 1990 till 2018. Under 90-talet var effekten mer påtaglig, där januari var den näst bästa månaden under året. Då var den genomsnittliga avkastningen uppe i 4,7 % under januari månad. Sen dess har den successivt blivit mindre.

Det är också rimligt då det på den tiden var relevant att skattetajma affärer i december och januari. Under 00-talet gjorde kapitalförsäkringen frammarsch och sedan 2012 även så investeringssparkontot.

Effekt hos små bolag

Teorin om att effekten ska förekomma på grund av försäljningar i december som sedan köps tillbaka i januari borde slå bättre på mindre bolag. Då små bolag har mindre likviditet än stora kan några större säljare göra att kursen pressas ner. Så jag testade helt enkelt att se hur kursförändringen ser ut hos olika stora bolag.

Här är Stockholmsbörsens tre olika listor. Large Cap är aktier med börsvärde över 1 miljard euro. Mid Cap mellan 150 miljoner euro och 1 miljard euro. Small Cap är alla aktier under 150 miljoner euro. Jag hittade bara kursdata tillbaka till 2007, innan dess hette det A- och O-listan på börsen.

Det är en ganska stor skillnad i genomsnittlig kursutveckling bland småbolagen jämfört med storbolagen. Large Cap har i genomsnitt en neutral utveckling under månaden, samtidigt som Small Cap har stigit med över 4 %.

Av alla årets månader så är det just i januari som det är som störst skillnad i kursutveckling mellan de olika listorna. Vanligtvis tycks de tre olika listorna följa varandra ganska väl över året med marginell skillnad i genomsnittlig kursutveckling.

Veckoeffekt i januari

Jag kastar med en liten bonus här också för ibland pratar man om att januarieffekten bara är första fem dagarna. Så jag kollade på de fyra första veckorna samt genomsnittsutvecklingen per alla veckor.

Så i genomsnitt stiger börsen med 0,17 % per vecka. Första veckan i januari är uppgången nästan 1 %.

Januarieffekten förekommer i viss mån, främst bland små bolag. För OMXS30 är effekten marginell, om något så är första veckan mycket starkare än en vanlig vecka. I dagens snabbrörliga börs försvagas dessa historiska mönster. Hur jobbar du själv med mönster och säsongsanomalier på börsen? Är de något att ha eller har effekten spelat ut sin roll – dela vad du tycker här nedan.

/Alexander Gustafsson