Hoppa till huvudinnehållet

Aktierna optimisten borde titta på – vårspecial av veckans topp 5

Optimism är säsongens modeord. Invändningar hit och dit – här är en roligare fråga. Vilka aktier har du på bevakningslistan. Krönikan ger kandidaterna du letar efter. Dessutom – en jämförelse av HM och Inditex.

1 Börsens främsta aristokrat

Härliga tider. Det mesta går börsens väg just nu. Lätt som en plätt svängde ekonomin runt riskerna förra krönikan handlade om. De politiska hoten faller tillbaka, möjligen tillfälligt, och FED signalerade att de inte har några problem med att låta inflationen springa före räntorna. Fast de kan ju förstås komma att ändra sig. Datablipparna är ändå överlag alltmer positiva även om många handlar om förväntningar snarare än hårda fakta.

Ni vet hur det är i slutet av mars. Solen skiner och vårkänslorna kommer över en men man vill inte stå där som en dumskalle om det kommer ett aprilväder. Så man går runt och är trulig och säger förnumstiga saker om att snart kommer det en korrektion och att sommaren brukar vara svagare än vintern på börsen.

Alla nickar instämmande för ingen vill ju vara killen i shorts när det haglar på valborg. Riktigt ärliga är vi nog ändå inte. För visst finns vårkänslorna där? Optimismen spirar och borde man inte köpa den där raketaktien alla talar om (och som jag varnade för förra veckan)?

Faktum är att världsekonomin skakat av sig riskerna i så snabb takt att nu har till och med försiktiga Economist deklarerat att våren anlänt. Nåja, de gör det med några pliktskyldiga påminnelser om Kinas skuldsättning och att räntan kan komma att stiga snabbare än vi tror. Min erfarenhet är dock att när någon anser att den största risken inte är att något dålig händer utan att vi blir för optimistiska, då är det inget fel på börshumöret.

Hur det nu än är med alla om och men kan det väl få vara skönt att få lägga undan oron en stund. Bara vara i ögonblicket. Lite mindfulness kan för övrigt göra susen för vilken aktieportfölj som helst. Om det nu är vår – är det inte dags att städa portföljen?

Vad skulle du vilja äga? Snarare än vad har du till glädje och sorg burit runt med den gångna vintern. I veckans krönika är temat att blicka framåt och hitta nya roliga investeringsidéer.

Källa: Börsdata

Jakten på säker utdelning är mångas favoritsyssla inte minst så här års – när det klirrar till på kontot. 234 miljarder delar de stora svenska börsbolagen ut, dvs. de som platsar på listan large cap. Det är en direktavkastning på 3,8 procent. En siffra som kryper upp till 3,9 procent när marknaden får gissa vad boksluten för 2017 så småningom ger. Allt det här och mer kan du läsa om i “Aktierna med högst utdelning 2017” i en annan artikel i nyhetsbrevet.

Jag tänkte istället med hjälp av tjänsten Börsdata utse årets aristokrat på börsen. En utdelningsaristokrat är ett bolag som höjt utdelningen många år i rad, gärna i decennier. Det här är en variant på det, där jag tittar på bolagen som har flest siffror rätt, dvs inte bara utdelningarna. Kategorierna är:

  1. Försäljnings- och vinsttillväxt senaste året (för att se om bolagen är inne i en bra period)
  2. Genomsnittlig avkastning på eget kapital senaste 10 åren – för att se att det inte är en tillfällighet
  3. Aktuell direktavkastning
  4. Genomsnittlig utdelningstillväxt senaste 10 åren
  5. Värderingsmultipeln för vinst (p/e-talet) kompletterat med multiplarna  för försäljning (p/s-talet) och egna kapitalet (p/b) – för att se hur dyr aktien är
  6. Förändringen i pris per försäljningskrona (p/s-talet) just nu jämfört med snittet de 10 senaste åren – för att se hur het aktien är

Kravet var att alla kategorierna skulle vara positiva. Det uppfyllde 43 bolag på Stockholmsbörsen från large cap till small cap. Hade du ägt den här samlingen de senaste 10 åren så hade du fått en totalavkastning på 267 procent. Jämför det med om du ägt börsens 30 största bolag som inklusive utdelningar samma period är upp 96 procent.

Det här gänget sorterade jag i kategorierna bolaget, utdelningen och värderingen. Den som klarade sig bäst när delarna vägdes samman var Betsson. En aktie som förra året åkte på en riktig tjotablängare när bolaget inte levererade det som värderingen krävde. Nu är p/e-talet lägre men avkastningen fortsatt god.

Två andra spelbolag platsar också på listan – Kindred och NetEnt. I övrigt är det en brokig skara. Det var 19 branscher som platsade på hela listan med 43 bolag, som du hittar här.

Är den här typen av screening något att ha? Ja, som inspiration och som ett sätt att ifrågasätta sin egen portfölj. För du kan jämföra hur dina innehav presterar i kategorierna ovan. Jag tittade exempelvis häromdagen på kvaliteten i en läsares utdelningsportfölj i det här inlägget på min egen blogg.

Det är en bra övning. För jag vågar inte lova att ovanstående är en lista med vinnaraktier. Däremot kan jag med säkerhet säga att du tjänar inga pengar på att äga bolag med fallande vinster, låga utdelningar och höga värderingar.

2 Med vinden i seglen

Nästa inspirationskälla är att haka på vinnarna. Ni vet köpa aktierna som gått bra. Börsen verkar nämligen vara långt ifrån självbilden av att vara först på bollen och att alltid sätta rätt pris. Det vill säga på lång sikt landar marknaden för det mesta ganska rätt men fort går det inte. Det bara känns så. Istället kan det ta tid för aktiepriser att anpassa sig till befintlig information och ofta slår till slut pendeln över i för höga eller för låga kurser.

Det är i alla fall en del av teorierna inom behavioural finance. Även här är det någon som släppt ut de annars konservativa journalisterna på Economist på grönbete. I en aktuell artikel tittar det på om det är en bra strategi att använda momentum som en smart-betastrategi. Om vi börjar med vad det senare är, så skriver tidningen så här.

The best argument for smart-beta funds is that they simply replicate, at lower cost, what fund managers are doing already. For example, many fund managers follow the “value” approach, seeking out shares that look cheap. A computer program can pick these stocks more methodically than an erratic human. A smart-beta fund does what it says on the tin.

Med andra ord tänk inte så mycket. Datorn gör det bättre. Matchen mellan människa och maskin har varit uppe flera gånger i krönikan. Det finns en hel kategori fonder som går rakt av på bolagets och aktiernas siffror. Hela logiken bakom detta, om vi ska vara ärliga, är tanken att vi människor är lite bakom flötet eller åtminstone inte värst snabbtänkta.

En av dessa strategier är att köpa aktierna som har medvind – momentum. Har en aktie gått bättre än index så fortsätter den ofta i den riktningen och vice versa.

Källa: Börsdata

Ja, ja, vi prövar väl det med då. Det är 123 bolag på börsen, från small cap till large cap, som gått bättre än indexet OMXS30. Strikt sett ska väl bolagen jämföras med sitt eget index för att Economists siffror ska gälla men det ger en fingervisning.

Enligt Economist genomgång räcker det alltså att köpa de här bolagen. Det är dock det där med att pendeln slår över och att vissa bolag och aktier blir hypade på de mest underliga grunder. Bottenfiske är också ofta en svår konst. Särskilt för småsparare, som inte alltid hänger med i svängarna vart efter investeringarna blir allt svårare.

Låt oss därför inspireras av en av de allra populäraste investerarprofilerna – Arne “Kavastu” Talving. Nyligen var han som bekant med på Nordnet Live och pratade om sin investeringsfilosofi. För att rensa bort bolagen och aktierna som kan vara lite farligare la jag till kriterierna att omsättning och vinsten ska ha vuxit senaste året samt att p/e-talet inte ska vara över 30. På så sätt krympte listan till 41 bolag, hela listan ligger här.

Sedan spaltade jag, liksom för aristokraterna, upp bolagen i några kategorier:

  1. Kursutveckling
  2. Teknisk analys
  3. Fundamentala faktorer
  4. Värdering

Det ska sägas att det här på intet sätt är någon djupsinnig analys utan bara ett sätt att väcka inspiration. Kursutvecklingen är självklar, eftersom det är momentum vi testar. Det tekniska måtten visar aktiens styrka på lång och kort sikt.

Den långa sikten ges genom en jämförelse av hur medelvärdet för aktiepriset med olika tidsperspektiv förhåller sig. Ett högre tal i den kolumnen är bättre. Nästa kolumn, RSI-värdet, är ett mått på den kortsiktiga kraften i kursrörelsen. Här indikerar ett tal på under 30 att aktien är översåld och över 70 att den är överköpt. Bolagssiffrorna är i stort sett de samma som i modellen i första punkten.

Uppställt på det här sättet blir det här en lista över börsens hetaste bolag. Det Economist pekar på är att det oftare blir ännu varmare där det redan brinner. Sedan är varje investerarstil sin egen konstart, så det även om hela utgångspunkten här var att låta siffrorna göra jobbet kan det väl ändå vara en poäng att peka på att det som låter lätt inte alltid visar sig vara det.

3 Köp Europa och tillväxtländer

Källa: StarCapital

Ryssland, Kina och Italien – så ser prispallen ut i tur och ordning när en av specialisterna på smart beta av hela börser rankar sina favoritländer. I botten på samma lista finns Belgien, Mexiko och vår granne Danmark.

Precis som för bolag och aktier finns det anledning att vara försiktig med att blint läsa siffror. Det vill säga om du inte är en robot men då tänker jag mig att du kanske inte läser den här krönikan. Star Capitals nyckeltal är dock ännu en källa för inspiration.

Skulle premissen för hela den här krönikan vara rätt, att det våras för världsekonomin, då är det kanske dags att börja plugga geografi igen. Ta en titt på nedslagen runtom världen i cykliskt justerade p/e-tal just nu. Det här är ju ett mått som fångar upp hur bolagsvinster sett över en längre period, normalt tio år, förhåller sig till den nuvarande värderingen.

USA är dyrast. Det har väl ingen missat. Billigt är däremot allt råvarurelaterat – som Norge eller Ryssland. Sydeuropa är också lågt värderat, liksom Brasilien och faktiskt Kina. Den som gillar och tror på cykliska bolag kan ta en funderare på om det även är dags för världens cykliska ekonomier att ta fart. Om inte annat är det många av de här länderna som gynnas av att hela världen plötsligt är på gott humör.

4 Dags att byta kläder?

Källa: Bloomberg

Veckan som gick blev ännu en tung påminnelse om att det inte går något vidare för det som åtminstone var vår svenska kronjuvel – HM. Riktigt verkar dock inte svenska småsparare ha gett upp hoppet. Aktien är fortfarande den mest populära och den tredje mest köpta bland den tiondel av svenskarna som presterar bäst på Shareville.

I veckans fördjupning tittar jag närmare på HM. I ett inlägg på min egen blogg undersöker jag på vad det är som skiljer Inditex och HM. Längst ned i krönikan hittar du min serie 3 snabba som denna gång tar upp hur modeindustrin utvecklats och vilken effekt det har på HM:s möjligheter att lyckas på sikt. Även det inlägget kan du som föredrar att läsa hitta i skriven form här.

Det visar sig att det som är HM:s största utmaning nog varken är konkurrensen med e-handeln eller arbetet med att få en lönsam kombination av fysiska butiker och försäljning på nätet. Det här är stora faktorer som påverkar hela branschen. Det som gör läget tuffare än för framgångsrika Inditex eller för den delen Zalando är något annat.

Kanske är den närmast McDonalds-lika effektivitet HM byggt upp numera en svaghet. Helt klart är att kunderna kräver allt mer anpassning av kläderna till exakt var och ens egna önskemål. Dessutom finns det ett sådant utbud av billiga kläder att det krävs något extra för att vi ska betala extra.

Det här verkar Zara varit bättre på och en av förklaringarna verkar vara att tiden mellan design och att du köper plagget tar längre tid om du ska snurra runt en global distributionskedja. Då måste du dessutom ta hänsyn till en svårläst världskonjunktur och det som en gång var låglöneländer är numera långtifrån billiga att producera i.

En hel del utmaningar således men också en bolagsledning som i stora delar identifierat dem och en aktiekurs som pressats. För så är det ju alltid på börsen – det är det som inte ligger i priset som är intressant.

5 En hälsning från Kinas officiella twitterkonto

Mitt twitterflöde är fyllt av nyhetsbyråer och journalister från hela världen. Ändå blir det rätt ofta de största globala finansmedierna som citeras i den här krönikan. Ofta är det helt enkelt för att alla ändå skriver ungefär samma sak i de stora frågorna.

Det finns dock en hel del nyanser som kan gå förlorade. En sådan är att flödet från kinesiska statsmedia ändrat karaktär de senaste månaderna. Det var inte så länge sedan budskapet var att landet är störst, bäst och vackrast. Särskilt det senare tar fortfarande en hel de utrymme. Det är många bilder på blomsterfestivaler och vackra landskap.

Det här är bara min egen upplevelse men om en nyhet tidigare kunde vara att Kina tar sin rättmätiga plats i världen, exempelvis i den globala valutahandeln, så är det nu andra saker som kommer i fokus. Ett bra exempel är tweeten ovan om att Kina (minsann) välkomnar amerikanska bolag.

Vem vet, kanske är det här en sådan där liten blipp om att något ändrats som ingen ser men som betyder desto mer på sikt.

Slutligen. När vi nu ändå är i Kina. De har verkligen en annan nyhetsvärdering än vad åtminstone jag är van vid. Hos oss är medielogiken att if it bleeds, it leads. När kinesiska media väljer hamnar oftare hjältemod eller ren bonntur högst på löpet.

Det kan vara en man som omtöcknad går rakt ut på en trafikerad motorväg och överlever eller som ovan en kvinna som får hjälp när hon ramlar i rulltrappan. Jag kan inte riktigt bedöma om det här är diktaturens logik, lite roligt eller helt enkelt rätt trevligt. Annorlunda är det i vart fall.

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Här är några andra ställen där du kan följa mina inlägg:

Om du gillar mitt bloggande och vloggande  finns det ett toppen sätt att visa det – via min insamling till SOS Barnbyar. Stöd den!

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Subscribe
Notifiera mig om
guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer

© 2024 Nordnet Bank AB.
Nordnet | Box 30099 | 104 25 Stockholm